Att måla handlar ju - i mitt fall - om att få utlopp för min kreativitet.

Låter kanske ambitiöst och förmätet, men det jag menar är att jag har inga politiska eller sociala avsikter med det jag producerar. Det är bara för lyst.

I första hand min egen lust till det jag håller på med, men visst känns det bra om även andra uppskattar mina alster.

Och den här lusten kan emellanåt dra iväg åt lite oväntade håll. För något år sedan fick jag för mig att börja leka med guld i några tavlor. Riktigt bladguld. Sådant man använder när man skapar ikoner.

Inhandlade guldet och lämpligt lim - och insåg rätt snart att för att hantera det på korrekt sätt måste man antagligen gå i lära hos en expert i många år....

Men jag hittade mitt eget sätt att jobba med dom lövtunna guldbladen. Min grej blev att applicera det hela lite skrynkligt - inte slätt och fint som på ikonerna.

Har använt bladgulet på fem tavlor - på några ganska mycket - på andra bara lite, så att det skimrar.

Den som jag gillar bäst kallar jag för 'Experiment in green and gold'. Den är ganska stor och sitter hemma hos goda vänner - där den passar riktigt bra:

Sedan har vi 'Golden Red' och 'Sunrise':

Och på 'My golden line' och 'Marinan' ligger det stänk av bladguld mitt i det gula. Syns kanske inte här, men i verkligheten:

Jag äger knappt ett enda plagg i någon blå nyans.

Ett endaste par blå jeans, mörkblå med bling-bling på bakfickorna - och dom köpte jag i somras.

Inte så att jag har något emot blått, det bara känns som fel färg på mig.

Men när det gäller mina tavlor så har jag inga problem med den blå färgen. Snarare tvärtom.

Jag kan verkligen frossa i olika blå nyanser, från ljust, ljust till mörkaste mörka.

Med den teknik jag ofta jobbar med - att bygga struktur och sedan lägga på färg i lager på lager - kan man få fram häftiga skiftningar.

Här kommer ett exmpel. Har inte riktigt bestämt vad den ska heta än.

Mina alternativ är ' Deep waters' eller 'Deep blue sea'.

Idéen med att använda tre dukar och sätta ihop dom till en tavla är faktiskt ganska trevlig.

Jag gjorde min första i vintras och det är många som gillar den - så jag tänkte jag skulle försöka mig på en till.

Den första kallade jag 'my golden line' och nu fick jag en idé om att göra något som skulle heta 'my broken line'.

Dvs - samma idé som den tidigare - men ändå inte - om ni förstår vad jag menar...

Den förra har en smal duk i mitten - flankerad av två lite bredare. Den här gången gjorde jag tvärtom - en lite bredare i mitten och två smalare på varsin sida.

Inhandlade dukar och satte igång!

Men jag vet inte vad det är som styr min kreativitet - eller vad man ska kalla det - för hur jag än jobbade med struktur och färger så blev det inte alls som jag tänkt mig.

Jag gjorde den gul! Jag gjorde den vit! Till slut var den alldeles blå!! Och jag blev mer och mer uppgiven!!

Men - då kom Rox, min inspiratör - och sa: 'lägg lite gult på några ställen. Och jobba vidare med den'.

Och voila!!

Något hände!

Helt plötsligt såg jag en marina i tavlan. Massor av segelmaster som speglade sig i mörkt vatten.

Och Rox sa: stopp Birgitta! Överarbeta inte!  Låt den vara nu!

Så - nu heter den 'Marinan'.